Sidor

tisdag 30 september 2008

Ett fel och allt kan skita sig.

Vaknade av klockan 05.30 och bara blickade surt på den, smälde till snoozknappen och somnade om tills den åter igen började med sin fula sång. 06.20 insåg jag att jag måste upp ur min varma sköna men dock tomma säng för att inte missa bussen. Som en zombie på med kläderna och sedan öppnade man ytterdörren och insåg på en gång att man kommer frysa ihjäl. Satt mig på bussen och samtalade med en gammal kompis som börjat på Jälla.
..
Kom till skolan och sedan fortsatte dagen med att vi kollade volt och sånt skit. Skrev ett prov och jag missade en fråga som man måste ha rätt på, hade bara totalt ett fel och så måste jag skriva om skiten. Ett jäkla fel och allt skiter sig. Slutade till lunch, åt men var inte direkt hungrig på den äckliga maten. Jag och Kimberly stannade kvar i skolan till ett för att plugga lite grann, så nu har jag en inledning på min uppsats om att man bara har en vecka kvar att leva, lite små deprimerade att skriva om faktiskt.
...
Kims buss stannade inte så vi åkte in till stan och bokade en tid till mig på ungdomshälsan. Sedan gick vi till stationen där kims buss var sen men min kom i tid. På bussen läste jag en bok och tiden bara gick och plötsligt var jag hemma. Mötte Jens på stationen och stannade kvar och pratade med honom tills hans buss skulle åka. Gick hem och laddade ner nya avsnitten av gossip girl och nu väntar jag spänt på att nästa avsnitt ska läggas ut. Jag har märkt att jag ska fan inte bo själv, jag är för lat för att ge mig själv mat. Fick bli två mackor med smält ost.
..
Nu väntar jag på att Pontus ska ringa och säga god natt och sedan ska jag krypa ner i sängen.

måndag 29 september 2008

2008-09-29

Dagen lite kort:
  • Vaknade och tänkte åka till skolan tidigare men vart påmind av min far att jag skulle till läkaren. Så var bara att gå hem igen och lägga sig i soffan.
  • Runt elva åkte vi ner till läkarstationen och lämnade mitt blod i ett rör, jag överlevde förlusten.
  • Kom hem och fick huvudvärk, ringde och sjukanmälde mig.
  • La mig på soffan igen och sov.
  • Vaknade och skrev klart uppfostrings uppgiften.
  • Ringde min pojkvän.
  • La mig i soffan igen och kollade på en intressant dokumentär.
  • Kom fram till att jag inte orkar göra middag, mår ändå illa.
  • Ringer pojkvännen igen.
  • Känner för att springa och det är precis det jag gör.
  • Kommer hem en timme senare och hoppar i duschen.

...

NU tycker min far att jag ska sova.

Det låter som en kliché och en lögn.

Du säger jag ger dig något som du, alltid har saknat, en godhet en värme och jag lägger mig bredvid och tänk att något så enkelt som du bredvid mig kan göra mig så lugn. Det låter som en kliché och en lögn, en kärlekssång, något patetiskt men jag vill bara ha dig. Alltid är du vacker, hår och läppar och hud, som alltid doftar underbart. Alltid med ett skratt som smittar av sig eller smiter ner i den alltid så sköna sängen. Och tänk att något så enkelt som du bredvid mig kan göra mig så lugn..

söndag 28 september 2008

jag förstår mig inte på mig själv.

Just nu vill jag bara skrika rakt ut. Känns som jag har smått ångest över mitt eget känsloliv. Jag kan inte styra mina egna känslor och tankar dansar runt i huvudet. Känns som om jag tappar taget om mitt eget liv över huvudtaget. Nästan varje dag bestämmer jag mig för att ta mig i kragen men det händer aldrig, mina känslor kommer jämt i vägen. Varje dag är som en jäkla berg-och-dalbanan där jag helt plötsligt kan gå från att vara på toppen och sedan hamna nere på botten. Vill sätta naglarna i min egen hud och känna att jag fan kan känna annat än en jäkla klump i magen. Jag har så mycket att säga men något hindrar mig från att få det ur mig. När folk frågar vad det är kan jag inte säga vad det är trots att jag inte vill hellre än att säga det. Oftas vet jag inte varför det känns som om jag ibland bara vill krypa och gömma mig under täcket. Känns ju bra att jag mår skit över inget..

Framtiden med barn

Idag träffade jag en flicka med blont hår och lilasvart lugg och under luggen blickade hennes gröna ögon fram. Vi gick i det vackra vädret och var som två hopplösa romantiker. Pratade om framtiden, den som innehåller förlovningar, barn, hus och allt annat sånt som finns. Vi pratade om graviditeter, barnnamn och antal barn.
..
Och för er som är intresserade så vill jag ha minst två barn och max fyra. Jag har ganska stor chans att få tvillingar så förhoppningsvis blir det ett tvillingpar. Jag MÅSTE få en flicka, kommer föda ungar tills jag får en. Jag har tre tjejnamn och tre killnamn som jag vill ha.
Zackarias, Tristan och Nathaniel.
Evolet, Thera och Ofelia.
Udda namn jag vet, men så är det.
..
Det jag fruktar med att vara gravid är att få töjningar i huden, att inte kunna gå ner i vikt efter födseln och att spricka på det ställe när barnet ska trycka sig ut. Jag gissar på att jag kommer missbruka glass när jag är gravid och är jag som mamma kommer jag väl att titta konstant på en film som jag inte ens kommer tycka är bra. Det roligaste våre faktiskt att bli gravid samtidig som Fine! Men vet inte om Pontus ställer upp på det...
..
Ja, nu vet ni lite om mina tankar runt barn.

lördag 27 september 2008

låt mig få berätta för dig

Det känns som jag har ett stort gapande svart hål i bröstet.
Jag har försökt att tänka på annat men tankarna håller sig kvar. Vilsen och ensam i själen gick jag ut i natten. Jag kände vinden och kylan mot min kind. Som en smekning och jag slöt ögonen. Jag öppnade sakta ögonen och till höger om mig var skogen och jag kom och tänka på att jag aldrig vågat gå igenom den när det är mörkt. Det är en rädsla jag haft sedan jag vart liten, mörkret. Tankarna gjorde åter igen intrång i mitt huvud och tillsist märkte jag att jag stog på stigen in mot skogen. Hur jag kom dit minns jag inte, jag såg inget i mörkret och jag kände hur hjärtat började slå hårdare i bröstet. Rädslan kom smygande över mig men benen började att röra sig framåt. Jag hörde gruset under mina skor, jag hörde ett dunkande ljud i huvudet och förståd att det var mitt hjärta. När jag gick där tänkte jag inte och plötsligt hade jag kommit ur skogen. Jag stannad till och blickade in i skogen. Jag hade klarat det som jag så länge vart rädd för. Jag tog på mig huvan igen vände mig om och gick.
Jag har en väldigt livlig fantasi när det kommer till att tanka på hemska saker. Mästare på att oroa mig för saker, japp det är min titel. Ibland kanske jag har en anledning till oron men oftast så behöver jag inte men trots det så gör jag det.

Krogen

Sitter här och känner mig sliten, det är dock något som jag själv fixat. Igår så åkte vi in några stycken till Norrtälje för att gratta Emelie som har fyllt 18. Först gick vi till en kinaresturang och gottade i oss av maten. Hade jätte trevligt med en massa prat och skratt, tror att dom andra matgästerna tyckte vi var lite små konstiga Men man ska inte bry sig om vad andra tycker, right?
..
Sedan vart det en promenad till Mobergs, promenaden var inte kort men det var roligt för det. Klackar som klackade mot vägen och armar som krokades. Vi kom till Mobergs innan festen riktigt börjat men vi hade våran egen fest runt ett bord och sedan började shotandet. Sedan började det bli fart på dansgolvet och man laddade upp med en shot eller något och sedan fanns vi där dansades på golvet. Jag dansade nästan konstant från 23.00 till dess att vi åkte runt 03.00. Än så kände jag ingen påverkan av den alkoholen jag fått i mig och sedan som en blixt på en klart himmel så vart dansgolvet mera snurrigt än vad det egentligen var.
...
Hämtade lite luft och sedan var det upp på scenen igen och dansa med brudarna. Dock så fick vi snabbt sällskap av några kåta och fulla killar som trodde att här kunde man väl tafsa som man ville, men ack så fel. En armbåge i magen eller skrevet fick den jobbiga saken att försvinna.
..
Fick inte många timmar sömn eftersom jag inte kunde somna när jag väl kom hem och min pojkvän väckte mig med ett sms. Träffade Amanda den söten sedan och låg i sängen och pratade en massa.

fredag 26 september 2008

Tvivlande, kärande, kvävande tankar.
Lämna mitt huvud,
låt mig få njuta av den lycka jag känner utan att tvivla på varför jag har den.
Ge mig ingen anledning till att dessa tankar
ska kunna gro utan låt mig bara få känna.
Låt mig se stjärnorna istället för mörkret som omger dom.
Lämna ett litet ljus tänt i mitt hjärta.
..
Låt mig fly till den delen
av min verklighet som känns som en dröm.

torsdag 25 september 2008

Huvudvärken, en persons värsta fiende.

På många sätt så får huvudvärk mig ur spår.
..
- Jag har ju såklart en värk som gör det svårt att uppfatta vad folk säger.
- Illamående som får mig att vilja sätta fingrarna i halsen.
- Jag blir känslomässigtstörd och kan gråta för allt och inget.
- Jag tänker felvänt och vill ha alla emot mig på något underligt sätt.
...
Läxorna står mig upp till halsen och nu är det bara att simma för att inte drukna.

onsdag 17 september 2008

ge mig fredagfredagfredagfredagfredag nu!

Slår huvudet i bordet med fingrarna i halsen.

Huvudet dunkar av värk och illamåendet sitter i halsen. Just nu vill jag slå bort värken och på något sätt få bort illamåendet innan jag ska sätta mig på bussen hem. Jag är upprörd och det gör inte huvudvärken bättre. Jag är för krävande...
Två timmars sömn och sedan lång dag i skolan, 8-16. Religion, samhällskunskap och svenska b. Med på lektionerna har vi en person som utbildar sig till lärare. Han heter Daniel, han är skånsk och kommer från Malmö. Han pratar inte så grovskånska men jag njuter av att höra den skånska som kommer ut från hans mun när han har pratat om en massa saker.
..
På något sätt så påminner han om någon som finns i mitt hjärta, inte till utseendet men just det att han vill bli lärare i just religion och historia kopplade honom direkt till den personen. Två dagar kvar och sedan är jag själv i skåne och blir förhoppningsvis omkramad av en söt skånsk pojke med ögon som man nästan druknar i.
..
tack för att du inte verkar bry dig..

måndag 15 september 2008

varför denna besvikelse?

Ett slag i magen.
Känner en besvikelse som jag inte borde känna.
Varför fyller den då mig inombords och försöker äta upp något?
En besvikelse som inte har någon mening förutom att förstöra för mig själv.

söndag 14 september 2008

Han har ett sätt

som får mig att smälta varje gång.
Jag vet inte hur han gör men han lyckas.
Spelar ingen roll om jag är arg eller ledsen så får han mig alltid att le tillslut.
Tillslut så är mitt hjärta alltid varmt av kärlek.

Lugnade tack?

Jag känner mig stressad och orolig men jag vet inte varför riktigt men en sak vet jag, det är inte bra för min magen känner jag. Kan ju vara för att skolan börjar igen imorgon och jag inte gjort några rester pågrund av att jag vart förkyld så jag sovit typ hela tiden. Kan ju vara för att framtiden är skrämmande och man vet inte vad som händer. Jag gillar inte att inte veta. Jag hatar att oroa mig över saker som inte existerar annat än i mitt huvud.
Idag har jag känt för att kasta min mobiltelefon i väggen ett antal gånger.
Inte ens jag visste att jag kunde ha ett sådant aggressivt humör.
..
Mobilen är hel dock pågrund av att jag tänkte posetivit istället.

lördag 13 september 2008

jag förstår den här drömmen.

Jag vaknade från en dröm klockan 5 imorse och kände pulsen slå och ångesten slita i mitt hjärta. Drömmen handlade om att jag hade bestämt mig för att begå självmord genom att hoppa från en höghöjd i ett shoppingcenter. När jag stod där uppe så började människor lägga märket till att något inte stod rätt till och en man neranför mig började prata med mig att det var inte värt det och att jag skulle låta bli. Jag var som fången i en kropp om kände att den ville hoppa medan jag i huvudet undrade varför och vart panikslagen, jag vill inte dö. Jag plockar upp mobiltelefonen och ringer hem till Pontus, hans mor svarar och bönar om att jag inte ska göra det. Jag bryr mig inte om vad hon säger utan frågar om Pontus är hemma.
...
Pontus svarar och säger att han inte bryr sig om jag skulle hoppa, att det inte är hans problem och lägger på. Det var som om jag vaknade upp och jag klättrade ner där ifrån och bestämde mig för att dränka mig istället. Jag gick tills jag hittade vatten och hoppade i, efter mig hoppade en kille i som skulle rädda mig men han kunde inte simma.
..
Jag fick simma iland med honom och gav upp mina självmordsförsök, ingen annan skulle behöva bli lidande av att jag ville dö. När jag stod där uppe på land kommer Pontus springades och kramar om mig hårt och säger att om jag hade dött skulle han inte kunnat stå ut att leva. Jag viskar i hans öra att jag älskar honom.
..
Jag förstår den här drömmen.
Jag är rädd för att ingen skulle bry sig om jag gick bort.
Jag är rädd för att jag inte betyder något för dom människorna som jag älskar.
Jag är rädd att människorna jag älskar inte vet om hur mycket dom betyder.

med dig skulle jag inte frysa.

Det är mörkt utanför och det sprider sig in i huset. Jag går tyst till mitt rum och tänder den stora taklampan, hela rummet badar i ljus. Kastar av mig dagens kläder på golvet, jag bryr mig inte om att det ligger där. Letar upp min favorit t-skirt och släcker sedan lampan. Rummet blir mörkt och jag kryper upp i sängen och tänder istället läslampan. Lägger mig till rätta under filten och täcket, känner att jag fryser enda ner till benet. Kollar en sista gång på väckarklockan men min blick vandrar vidare till ett foto som står lutat mot lampan.
..
En våg av värme sprider sig från mitt hjärta genom hela kroppen och ett leende uppträder i mitt ansikte. Jag kan inte släppa fotot med blicken utan studerar det nära. Jag ligger där i sängen och studerar fotot i vad som känns flera minuter innan jag inser hur fjantigt det är. Men ändå så fortsätter jag att titta på det och det känns som om hans ögon ser rakt in i mina med värme. Jag inser att jag saknar honom något otroligt. Släcker lampan tillslut och lägger nallen tätt in till min kropp och känner åter igen att jag fryser. Jag börjar tänka på att om han låg bredvid mig skulle jag inte frysa.

torsdag 11 september 2008

I still get the goose bumps i felt the first time.
You still know how to lose my mind.

onsdag 10 september 2008

?

Det var ju ett lyckat möte mellan mor och dotter.
Mamma ringer för att prata om en jacka jag vill skicka tillbaka men hon tittar inte lappen som behövs, men hon säger att hon löser det ändå. Hon kommer till pappa för att hämta och lämna av saker och innan hon åker säger hon att jag kanske måste passa min katt för att hon åker bort i helgen, inga problem säger jag. Hon började sedan säga att när jag är hos pappa måste jag kanske börja vara hemma vissa helger för att hon vill åka till Stockholm eller annat. Hon säger också att jag måste börja ta ansvar för min katt eftersom det var jag som ville ha henne. Och jag sa att ja jag har vart slarvig med katten men att jag har behövt tid att anpassa mig till den situationen som är nu att mamma och pappa har separerat.
...
Mamma går i taket och säger att alla är så jäkla arga på henne och jag fattar nada? Tydligen sa jag väl något fel fast jag inte sa något och mamma sa att om det ska vara på det viset får vi lämna tillbaka Caise. Och jag sa att när vi skaffade henne var det en helt annan situation än vad det är nu. Det slutade med iallafall att mamma åkte härifrån arg antar jag och jag sitter här och har dåligt samvete för att jag tror att jag har gjort allt fel.

tisdag 9 september 2008

söndag 7 september 2008

Ett ansikte många uttryck

Just nu känns det som om jag är full, vilket jag inte är utan är helt nykter. Fingrarna hittar inte riktigt rätt tangenter så ni ska bara gissa hur lång tid det egentligen tar för mig att skriva detta inlägg. Vet inte om det är av trötthet som jag känner mig såhär eller om det kan vara mina tabletter som verkar för mycket, det står att man kan få dåsighet som biverkning.
..
Idag har mitt humör vart som jag vet inte vad, på 7 timmar har jag känt mig:
..
- Så lycklig att jag nästan grät i bussen
- Glad och pigg
- Irreterad och elak
- Stor bölat
- Förbannad
- Ledsen och övergiven
..
och nu är jag på bra humör igen och håller på att somna och saknar sällskap i sängen.
..
Det skulle göra ont om man fick en spik i huvudet

torsdag 4 september 2008

2+2=saknad

Idiotiska idol fick mig att inte bara sakna min pojkvän mer utan jag började sakna en massa saker med Skåne också!
..
Skånskan, landskapet, alla trevliga människor,
havet och Pontus föräldrar saknar jag.
..
Börjar kännas som om att jag kanske i hemlighet vill att jag ska hamna där tillslut, men man vet ju inte vad framtiden förutspår. Inte nog med att jag känner saknad i mitt hjärtat så oroar sig min kropp över att tömmas på blod imorgon och jag vill verkligen inte! När det kommer till nålar blir jag fem år gammal och vill ha pappa eller mamma där som håller handen, och jag har faktiskt ringt min pappa och frågat om han inte kan följa med och vara mitt stöd.
...
Han började skratta med en stolthet i rösten och sa att jag är ju faktiskt arton nu och kanske borde klara läkarbesök utan mamma eller pappa. Men det hördes att han var lite små stolt över att jag ville ha honom hos mig och jag håller med lite grann om att jag kanske borde klara av läkaren själv. Men lyckades ändå att övertala honom att komma och hämta mig efteråt.
..
Nu är det väl dags att lägga sig i bäddsoffan bredvid min mor som redan sover. Tyvärr finns ju inte min pojkvän här så jag får åter igen sova utan honom men jag har ju Theodore, nallen som jag fick av Pontus på alla hjärtans dag. Jag kanske klassas som barnslig men som gott som varje natt jag inte har Pontus bredvid mig så är det Theodore som jag ligger och kramar om hela natten.
..
Imorgon är det två veckor kvar sedan får jag träffa Pontus igen och det var två veckor sedan jag var i hans famn. Totalt kommer det bli 4 veckor imellan från det att vi sågs senast tills dess vi ses igen. Det blir EN MÅNAD exakt på dagen och jag kan inte förstå att det faktiskt är så lång tid för att det känns som om jag bara har vart ifrån honom en vecka. Jag antar att det måste vara posetivt. Jag länktar iallafall halft ihjäl mig!
..
<3

onsdag 3 september 2008

Huvudets små underverk

Ibland förundras jag över hur huvudet kan minnas små saker och minnas dofter och känsel. Trots att det var veckor sedan jag senast kände Pontus kropp mot mig minns jag ändå hur hans hud och doft känns. Jag vet fortfarande hur det känns när han kysser mig eller håller min hand. I drömmarnasvärld blir dom intrycken så mycket starkare och när jag vaknar upp undrar jag vart han är någonstans och under några minuter eller timmar känns det som om jag fortfarande kan känna hans värme mot min kropp. Jag kan inte vara mer än tacksam över att mitt huvud funkar så.
..
Din kropp saknas bredvid mig och min hand behöver länkas samma med din.

Ingen bra deal

Andra dagen hemma från praktiken och magen ger med sig med smärtan bara jag låter bli att äta och anser inte att det är en bra deal. Imorgon blir det nog till att ringa läkaren och höra om det kan vara så att det är magkatarr eller om det är något annat. Vaknade vid halv ett på eftermiddagen och då var hela huset utan el så jag fick kliva ut i regnet för att ta mig till min mors lägenhet för att kunna kolla på filmer som jag ändå inte tittade på. Istället för att bara sitta rätt upp och ner i trisstes så ringde jag min pojke och pratade med honom. Caroline min syster och han bråkade genom telefonen genom mig, det var ganska roligt. Dom beter sig som bror och syster ibland. Jag satt mig till och med i soffan och gjorde en av mina rester! Det går sakta men säkert framåt med läxorna hoppas jag.
..
Jag vill mysa med min pojke, saknar honom jätte mycket!

tisdag 2 september 2008

Illamående eller värk?

Mitt illamående är borta och jag borde kanske vara jätte glad över det men nu har illamåendet ersätts med en konstant värk i magen och jag kan meddela att jag mår hellre illa än att ha så ont som jag har. Kände mig lite små patetisk när jag började gråta när jag pratade med Pontus men jag kunde inte låta bli, smärtan fick mig att göra det den här gången. Träffade min underbara Emma idag och jag skulle velat att hon stannat med mig längre, har verkligen saknat henne!
...
Nej, nu blir det soffan som gäller och hoppas på att jag somnar

måndag 1 september 2008

Låt det komma upp

Här sitter jag nyduschad och mår illa som jag vet inte vad. Har mått illa sedan klockan ett idag och det vart bara värre nu när jag åt middag. Jag kunde fan inte ens äta upp det som fanns på tallriken för att jag kände att jag skulle kasta upp allt igen. När jag var klar i duschen ville jag helst bara sätta mig framför toaletten och köra fingrarna i halsen så illa är det. OCH jag hatar att spy och ens få kräkreflexer, jag är desperat! Just nu försöker jag bara sitta att tänka på att jag egentligen inte mår illa och att jag vill att Pontus ska ringa, då jag får annat att tänka på än min jäkla illamående.
..
Får se om det blir någon praktik imorgon om det inte går över tills dess att jag lägger mig.