Sidor

fredag 21 november 2008

2008-11-21

Klockan fortsätter att ticka, tiden ger dig inte tillbaka förlorade ögonblick.
Du kan inte få gårdagen att vara något annat än vad det blev och du vet inte hur din morgondag kommer bli. Jag har alltid oroat mig över framtiden, alltid ältat det förflutna och visst jag kommer nog aldrig kunna slappna av helt men just nu i detta ögonblick så känns det som vad som än har hänt kan jag inte ändra på. Jag borde se varje ny dag som ett helt fantastiskt nytt äventyr och visst ibland kan det vara svårt när man vet att man ska ha flera timmar av tråkämnen. Men på något sätt så har jag lugnat ner mig, oron finns inte konstant i mitt huvud, jag börjar inse att jag kan inte kontrollera allt. För livet kan man inte kontrollera till hundra procent. Men ändå en sekund kan få den känslan att dra sig tillbaka och jag förlamas åter av osäkerhet och oro.
..
Det var en timmes sömn inatt, Håkan och jag satt i soffan och pratade hela morgonen. Att sitta sådär och bara prata om vad som helst, inte bara nuet, det förflutna eller framtiden även om det kom på tal. Det han berättade och visade mig fick mig att känna mig speciell, jag fick ta del av hans tankar och känslor.

Inga kommentarer: