.

The human heart feels things the eyes cannot see

and knows what the mind cannot understand.

...

Vem skulle inte vilja kunna skriva långa, innehållsrika inlägg som faktiskt drar till sig tankar och känslor hos människor som läser det? Vissa har "det" och vissa har det inte. Jag anser mig tillhöra den sist nämna kategorin. Visst om jag kanske verkligen försökte så kanske det skulle kunna bli ett hyfsat inlägg, men problemet är att jag inte kan uttrycka mig i ord. Jag kan knappt uttrycka mig med rösten ibland. Det finns så mycket som man bär inom sig som man faktiskt, hur mycket man än vill inte kan få ur sig. Det finns inga ord, känslor eller något sådant som man kan uttrycka det med och försöka få människor att förstå. En annan sak jag kom på nu är att det är lättare att skriva sorgsna inlägg och riktigt glada, det verkar som om det ända vi människor vill är att visa sorgen i våra liv. Men det måste ju finnas något bra, för hur skulle man annars kunna veta att allt är mörkt om det inte har vart ljust. Det är lite som stjärnorna när man står där under en mörk himmel så efter ett tag kommer dem små strålande stjärnorna fram en efter en och gör att man fokuserar mera på stjärnorna än på den mörka bakrunden. Vi måste börja precis som med stjärnorna fokusera mera på ljusen i våra liv än den mörka bakrunden, det är inte alltid så lätt det vet även jag. Men man kommer längre om man känner att man vill leva det här livet som man har fått än att känna att man lika gärna kan kasta det i första bästa sopkorg. Det finns många vägar att välja och det är inte alltid lätta att veta vad som är "rätt" det är där vårat hjärta borde så säga sin del. Inte alltid så lätt det heller och hur ofta har man inte tänkt med huvudet istället? När ens hjärtat är inlindat hårt i plast och man kan inte höra vad det försöker att meddela.

..

Egentligen vet jag inte vad jag försöker säga med detta inlägg men jag hoppas att ni kanske fick en glimt i vad som är en liten del av mina tankebanor just nu i kväll.