Man tycker att ens drömmar inte ska kunna påverka en.
Men mina drömmar kryper bara närmare och närmare mig. Mitt sinne påverkas hårt av dom och sömnen ger mig inte längre någon trygghet. Varför är jag så svag? Jag vill vara starkare, kunna stå emot och inte låta det påverka mig. Sluta oroa mig, sluta att tänka det värsta. Jag vet att det är bara jag som kan ändra på det, jag och ingen annan. Men det är så svårt när det sitter så djupt, som ett ärr i huden svagt synligt.
...
Men det är så svårt för mig att tänka att jag duger som jag, att folk älskar mig för den jag är. Jag vill duga åt alla, jag vill vara som alla vill ha mig, bara för att dom ska gilla mig. Jag måste hitta mig själv igen och sluta bry mig om vad andra tycker. Men jag är så rädd, jag vill bara gömma mig i någons famn och höra att den personen säger att jag är perfekt som jag är, med alla mina svagheter. Jag vill inte behöva be om ursäkt för vad jag tycker och tänker.
...
Jag vill bara att du ska älska mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar