Jag kanske är konstig, annorlunda och helt sjuk men någon gång skulle jag vilja känna hur de är att vara deprimerad, liksom ordentligt. Det är inte något jag önskar någon men jag skulle vilja känna och se hur det är för att kunna förstå andra när de är i en depression Och nu kanske ni frågar er, varför skulle hon vilja vara deprimerad? Handlar väl mer om att kunna känna med dem istället för att stå på andra sidan väggen och bara gissa hur det känns. Men såklart vill jag kunna komma ur de om jag skulle prova, tror inte jag skulle klara de så värst länge. Jag tror inte jag vart deprimerad och jag tror att om man har vart de borde man veta, så med andra ord nej. Lite lätt kanske men aldrig livet-är-över-deprimerad. Och varför kom jag och tänka på detta? jo, de ska jag tala om för dig att det finns mycket att läsa om.
2 kommentarer:
om du skulle vara deprimerad och känna att du har nått botten på din deprition, så finns det alltid någon annan som har nått botten utanför flaskan.. så isf vart går gränsen för en djup deprition?
Jag vet personligen inte själv vart gränsen för deprition och djup men det finns väl någon psykologisk/medicinsk gräns som finns med symtom och sånt shit. Går nog och hitta om man söker på någon läkarsida på internet.
Skicka en kommentar