Jag klarar av mardrömmar men man ska då veta att man fortfarande sover. Detta gjorde inte jag utan jag trodde det var så. Ävenfast världen var skum med vampyrer, varulvar, enhörningar och diverse andra sagofigurer. Tillslut vaknade jag och vilken lättnad det var att inse att man drömt. Det vart då tårarna började rinna och jag kramade om Jens i ren lättnad.
..
Natten gick och överleva. Ävenfast Crister, Jens pappa snarkade och jag aldrig trodde att jag skulle kunna somna. Men jag somnade iallafall och när jag vaknade så väckte jag Jens och sa att klockan var kvart i nio när den i själva verket var nio.. så det vart att somna om igen.
.
Snart bär det av till distrisksjuksköterskan för att kolla över Jens jäkla sår..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar