Sidor

måndag 15 oktober 2007

Ett litet klösande monster.

Indelning av inlägget:
.
Tankar: Varför känns det som om att jag står stilla och alla andra springer runt mig i 110 km/h? Det känns som överhuvudtaget livet springer ifrån mig. Jag hinner knappt stanna upp och se vad som händer runt omkring mig för att allt går så snabbt. Jag fokuserar just nu på att försöka ta mig vidare, att inte stanna upp och hamna i en svart grop. För jag vet att just nu så behövs min lilla positiva sida för att hjälpa någon som står mig så otroligt nära. Ändå så känns det som om jag inte vill se, jag vill inte fatta och jag vill framför allt att allt ska bli som vanligt igen. Just nu orkar jag inte med flera hål i marken och jag försöker verkligen att inte ta på mig saker men detta är annorlunda, det här är inget som jag tar på mig medvetet utan detta är något som är en del av mig.. Det är lite svårt att inte må dåligt när det känns som om ens ena sida av kroppen är bortdomnad.. när man känner att något inom en river och sliter. Det värsta är att känna att man inte kan göra något..Att man bara kan stå där med det lilla klösande monstret inom en och ett hjärtat som slår så starkt för någon.
.
Hjälplöshet..varför måste det finnas något sådant?
Vad som än händer, så kommer jag alltid att finnas där ävenfast att jag inte kan göra något.
.
Händelser: I fredags så umgicks jag med Robin, det var trevligt och vi babblade på som vanligt. Det är roligt att ha en killkompis som nästan babblar lika mycket som mig ävenfast det är jag som babblar mest men ändå. Medan jag var där så började jag sakna Martin mer och mer för varje minut och det hela slutade med att jag och Robin gjorde upp en plan så att jag kunde ta mig hem och dit. Lördag morgon var det bara att vakna ganska så tidigt för att åka med familjen Mattsson till Östhammar där dom skulle cykla BMX. I vanliga fall hade jag vart vid banan och kollat hela tiden men jag hade ingen lust, jag kollade på dom två första heaten och sedan så frös jag för mycket för att orka stå där och kolla. Gick och la mig i baksätet på bilen och läste boken jag köpte i veckan, jag älskar den boken och jag måste, MÅSTE ha den andra delen. Sedan vart jag så otroligt otålig och ville bara att vi skulle skynda oss till Forsmark så jag kunde få krama om både Fine och Martin. Den kvällen var det fotboll OCH jag somnade inte(?!) det är stora framsteg det. Men jag vart ändå idiotförklarade när jag började fråga frågor om hur fotbolls reglerna funkar.. det var ganska så många som skrattade åt mig då. Möller och Håkan var iallafall snälla och förklarade svaren på mina idiotiska frågor så jag fattar lite grann nu iallafall. Söndagen var bara slö och jag var trött hela tiden, passade på att plugga till provet vi hade idag och kollade på Stockholm live när jag hade tröttnat. Runt åtta tiden åkte jag och Robin från Östhammar till Uppsala där jag fick spendera natten i Simons rum, när vi kom till Boye (stället Robin bor på) så åt jag glass och drack varmt vatten med socker och mjölk.. ja, det låter sjukt men det är ganska gott :) men vem har sagt att jag är normal liksom? Vi satt på Robins rum fram till klockan 00.10 med hans barackkompisar och dom var riktigt härliga allihopa. Vaknade nio i morse vilket betyder för mig att jag fick en sovmorgon på två timmar! Åkte statsbussen för första gången och när jag väntade på stationen mötte jag Hanna, hennes tåg var försenat så jag fick sällskap på bussen till skola. Sedan har dagen bara passerat engelska B, prov i djurvård och sedan en lektion där vi antecknade 3 sidor.
.
Jag har nu bestämt mig för att ta pluggandet på allvar så nu har jag gjort ett schema över vilken dag jag ska plugga vad :) vi får se om jag kommer att kunna hålla det men..

Inga kommentarer: