Jag kom och tänka på en sak när jag gick från skolbyggnaden till mitt klassrum över djurhuset. Att man får ju en viss känsla i kroppen när man gör något rätt, något bra. Men man får ju en känsla av att göra fel saker eller lite "förbjudna" saker också. Jag kom om tänka på att vilken känsla är egentligen starkast? När man gör något "rätt" blir man ju mest stolt över sig själv men när man gör "fel" så får man mera en kick. Det spelar ju egentligen roll om hur ofta man gör något av dem, för gör man "fel" hela tiden blir det ingen speciell känsla och samma sak är det om man är jätte duktig hela tiden. På något sätt måste man ha en balans eller göra något mycket av det ena och lite av det andra, För att liksom kunna känna en skillnad mellan dem. Jag känner själv att just nu vill jag göra lite "dumma" saker, kan vara pågrund av att jag annars har vart så lugn och hållt mig borta från det mesta som räknas till det felaktiga sakerna. Men detta gör ju att människor i min närhet blir förvirrade eftersom jag inte har vart sådan förut. Det kan jag förstå men på något vis måste jag ju får göra mina egna misstag och lära mig genom egen erfarenhet och inte genom andras. Dåliga ursäkter..ja, det kan tänkas men så är det ibland man har inte alltid en bra förklaring för saker och ting. Men det jag ändå förundras över är att även fast att man vet att det är "fel/dåligt" så gör man det ändå, hur kan det komma sig?
...
Ibland slutar man aldrig att bli förvånad
över hur vi människor fungerar och tänker.
1 kommentar:
Jag tycker väldigt mycket om att du använder kaninöron innan du skriver rätt och fel. Visar på att du förstår att rätt och fel är en definitions fråga. Väldigt bra inlägg, personligen tror jag att känslan när man anser att man har varit "stygg" är den starkaste. ;)
Skicka en kommentar