Your words make me whole again

Feeling as good as love

PANIC!AT THE DISCO.

. Tjejsnack . Skratt . Minnen . Förtroende . Ny vänskap . Gemenskap .

. Svett . Naglar . Rivmärken . Blåmärken . Ömma ryggar .

. Vibrationer . Bas . Gungande . Musik . Bimbos . Finländare .

Ikväll är det konsert med Emma och Sara

&

Min Pontus blir 19 år!

Du fångar upp min skugga när jag är svag

På nåt sätt ramlad vi in varann och tänk att något som jag trodde var så svårt kunde vara så lätt. Aldrig har kärlek drabbat mig så och jag vet, Jag är hopplöst svår ibland. Men aldrig, aldrig att jag tänker låta något ont hända dig. Jag håller dig hårt tätt intill mig genom regn och blåst. Alla ser och alla vet, hur du lyser och hur du fångar upp min skugga när jag är svag och hur jag älskar att vakna upp vid din sida.

Kärar läsare

Jag har vart en dålig bloggare nu under lovet men ibland finns det viktigare saker i livet än att sitta och skriva om sitt liv, man kan ju faktiskt vara ute och leva det. Mitt lov har jag spendera nästa alla timmar med Pontus, inget jag beklagar mig över utan något som jag uppskattar högt. Jag har också hunnit träffa andra människor, shoppat, vart i Uppsala och Stockholm Det ändå som jag inte har "hunnit" med är att plugga den förbaskade engelskan.. Det är väl mitt lov i en snabb liten sammanfattning.

Alla hjärtans dag

Vaknade av att någon kramde om mig och kysste mig i nacken, där bredvid låg Pontus. Jag ville inte ur sängen utan bara ligga kvar där och suga åt mig av värmen och kärleken han utstrålade men upp vart det och in till skolan. Nu sitter jag har och tycker att man egentligen skulle få vara ledig på Alla hjärtans dag, för vem vill spendera den dagen i skolan med prov och läxor? inte jag iallafall. Nu vill jag bara att tiden ska gå fortare så att jag kan få vara med Pontus, vi vet inte rikigt vad vi ska hitta på idag men så länge jag är i hans närhet så behöver jag inget annat för att dagen ska vara underbar.
..

Jag vill också önska en bra alla hjärtans dag till alla!

I himlen får jag äta..

Men natten är faktiskt inte helt mörkt. Även om himlen är svart, så finns det oändligt många små ljuspunkter som lyser upp vägen åt oss. När solen är borta finns stjärnorna där för att lysa upp vägen åt oss. Även om de är små så är det många. Men också en enda liten stjärna skulle lysa upp mycket. Hur mycket ondska, sjukdom och lidande det än finns på jorden, så kan man ändå alltid hitta något gott. Det kan vara så litet som ett leende. Kanske ändå det goda är starkare än det onda? Kanske är det för stjärnornas skull jag fortfarande lever?

Detta kommer från boken I himelen får jag äta av Camilla Dahlberg. Boken handlar om 17 åriga Lisa som lider av Anorexia nervosa och hennes kamp genom sjukdomen. På något sätt blir jag facinerad av just böcker som handlar människor som är självdestruktiva. Låter helt sjuk och antaligen tror ni att jag inte är frisk i huvudet, men säg någon som är det? Alla har vi någon gång var självdestruktiva, vare sig det är medvetet eller självmedvetet. Men ju det här med ätstörningar är något jag läser på väldigt mycket om, nog för att jag inte kan jätte mycket. På ett sätt så kan jag väl känna igen mig i deras tankebanor, men så är dagens samhälle man räcker aldrig till och man kan aldrig duga. Jag tror nog nästan att jag vill bli psykolog och jobba med ungdomar och barn som lider av olika former av ätstörning, låter kanske jätte hemskt och att ni tror att jag kommer gilla det. Men jag tycker egentligen att det är hemskt, det är en hemsk sjukdom som faktiskt tar människors liv eller förstör dom. Jag gillar att försöka ta mig in i huvudet på folk och det gör väl att jag skulle nog passa att jobba inom psykiatrin. Nog för att jag kommer nog tycka att det är hemskt, men samtidigt så mår jag bra när jag känner att jag förstår någon eller hjälper till.

Jag förväntar mig inte att ni förstår.

Ni vet att ni älskar mig..

Mina tisdagar är nu mera Glossip Girl kvällar.

Lite lätt beroende bara

XO Patricia

För och nackdelar

Jag känner för att skriva ett inlägg men vet inte vad jag ska skriva om. Veckan passerar fort och det har väl sina för och nackdelar. Fördelarna är att det snabbare blir helg och att snart är det sportlov. Nackdelarna är att man inte hinner med allt som man faktiskt skulle vilja hinna med. Det är redan torsdag och jag har alla uppgifter i engelskan B kvar och det ska vara klart nästa vecka, vi har hemmastudier denna vecka. Sedan så har jag fortfarande rester kvar i skolan och dom kommer bara bli flera om jag inte gör engelska uppgifterna. Nästa vecka ska jag dessutom ha fyra möjligen fem prov! Lärarna MÅSTE såklart ta alla jäkla prov på en och samma vecka innan lovet. Som ur är så har jag väl något typ av liv utanför skolan, annars skulle jag väl ligga döende i läxor.

--

Några saker som jag vill säga:

• Vill tacka Kimberly för den underbara kvällen! Den gjorde mig verkligen gott, vi måste göra om det igen gumman.
• JAG SAKNAR EMMA förförligt mycket!
• I helgen kommer jag att träffa tre roliga männsikor och förhoppningsvis är Emma där också.
• Jag är sämtst när det kommer till att göra läxor..

Hem till solstrålen

Igår var det en bra start på veckan, träffade min saknade Fine och jag var där fram till elva. Kom hem och pratade med älsklingen fram till klockan tolv, det var svårt att lägga på men det gick. Idag ska jag med solstrålen Kimberly hem, vi har en hel del inplanerat och jag tror jag kommer ha en toppen dag! Nästan resten av veckan är inplanerat med något och det känns bara skönt. När jag bara sitter bara rakt upp-och-ner så blir jag rastlös, det är ganska jobbigt så att sysselsätta mig är något posetivt.

Ibland känner man bara att man inte räcker till, det finns så mycket som man vill göra. Jag dras mellan olika människor, människor som jag älskar, som jag vill spendera mina timmar med. Jag vet inte om jag prioterar fel, det känns som jag missunnar mina kompisar. Jag vet att jag gör det, jag känner att jag gör det. Därför ska jag ändra på det, jag vill kunna få det att gå ihop. Så mina älskade vänner om ni känner er missunnade, jag förstår det. Man svävar på små rosa moln när man är kär men tillslut måsta man inse att vännerna är mycket. Det känns som om jag klamrar mig fast på er, vill inte släppa taget. Men ändå känns det som om ni flyter iväg, eller snarare det är väl jag som gör det.

Jag älskar er av hela mitt hjärta <3