jag förstår den här drömmen.

Jag vaknade från en dröm klockan 5 imorse och kände pulsen slå och ångesten slita i mitt hjärta. Drömmen handlade om att jag hade bestämt mig för att begå självmord genom att hoppa från en höghöjd i ett shoppingcenter. När jag stod där uppe så började människor lägga märket till att något inte stod rätt till och en man neranför mig började prata med mig att det var inte värt det och att jag skulle låta bli. Jag var som fången i en kropp om kände att den ville hoppa medan jag i huvudet undrade varför och vart panikslagen, jag vill inte dö. Jag plockar upp mobiltelefonen och ringer hem till Pontus, hans mor svarar och bönar om att jag inte ska göra det. Jag bryr mig inte om vad hon säger utan frågar om Pontus är hemma.

...

Pontus svarar och säger att han inte bryr sig om jag skulle hoppa, att det inte är hans problem och lägger på. Det var som om jag vaknade upp och jag klättrade ner där ifrån och bestämde mig för att dränka mig istället. Jag gick tills jag hittade vatten och hoppade i, efter mig hoppade en kille i som skulle rädda mig men han kunde inte simma.

..

Jag fick simma iland med honom och gav upp mina självmordsförsök, ingen annan skulle behöva bli lidande av att jag ville dö. När jag stod där uppe på land kommer Pontus springades och kramar om mig hårt och säger att om jag hade dött skulle han inte kunnat stå ut att leva. Jag viskar i hans öra att jag älskar honom.

..

Jag förstår den här drömmen.

Jag är rädd för att ingen skulle bry sig om jag gick bort.

Jag är rädd för att jag inte betyder något för dom människorna som jag älskar.

Jag är rädd att människorna jag älskar inte vet om hur mycket dom betyder.