Det är alltså nu som livet ska börja. Bli vuxen, skaffa jobb, betala räkningar och allt sådär som för mig känns så avlägset fast det redan står där utanför dörren. Kan man någonsin bli riktigt redo för det vuxenlivet innebär om man inte känner sig vuxen?
..
Det känns som den åldern som ökar med varje år bara är något, inte sanningen utan något som bara ska ändrats. I mitt huvud är jag 16 år och varför jag inte åldras vet jag inte. Det känns som det inte alls var länge sedan man gick på högstadiet och på något sätt var livet lättare men också svårt men lättare iallafall än vad det svåra är nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar