Kvällspromenad med Fine. Var en sådan där skön kväll, svalt i luften men inte för kallt och tyst och fridfullt gick vi där med Zazza.
..
Nu ligger jag här i sängen, tänker fanfanFAN högt i mitt huvud. Jens ligger bredvid, sovandes och fridfull. Jag ligger här och kollar på honom och det där fan:a i huvudet börjar eka tyst någonstans, undanstoppade i en liten låda. En låda som ska vara stängd men som ibland hamnar på glänt och hjärtat blir lite små trasigt, en liten spricka. Kommer det någonsin att försvinna, kommer spickan kunna lagas med något? Karlssonsklister ska ju funka på det mesta..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar