Här sitter jag och är extremt rastlös, vilket innebär att det inte är något idé att lägga sig i soffan och kolla på film. Egentligen känner jag för att ringa Pontus men jag vill inte väcka honom igen och jag antar att han inte kommer vara så glad som jag hoppas på eller pratglad för den delen. Så vad fan ska man hitta på i den lilla skithålan Hallstavik? Ruttna bort i soffan är väl inget bra alternativ antar jag. Nu tänkte jag få ett utbrott på varför Pontus är i Landskrona och inte här men antar att det inte är något idé att lägga den energin på att vara arg och irreterad eftersom jag redan vet svaret och livet är bara helt enkelt orättvist. Eller snarare det finns inga jäkla jobb! Kan gamlingarna sluta jobba så att andra kan få jobb...nej, nu blir jag upprörd ändå.

...

Nu går jag innan jag börjar skälla och kasta ur mig sånt

som kanske inte borde läsas.

Do you remember?

Jag vill känna din andning emot mitt bröst,
jag vill att du ska höra att mitt hjärta slår för dig!
och att min andedräkt svalkar ditt hår
jag vill smeka dina armar så att du ryser, lukta på ditt hår,
bara hålla om dig och ge dig den värme du förtjänar,
ge dig den värme jag vill du ska få av mig,
den värme där allt bara blir till röriga bilder,
där tiden eller saker inte spelar roll,
utan det är bara du och jag i centrum
...
det är den värme jag vill ge dig,
det är den värme jag ska ge dig!

inte idag, inte imorgon men

en dag ska du få känna min värme som solens strålar.
Och det är den tid jag vill åka till,
för att glömma bort all ondska i världen och bara vara lycklig med dig,
bara kunna krama dig och skratta med dig,
ha långa samtal på nätterna ligga och mysa med dig
...
bara kunna få dig att skratta,
få dig att njuta, få dig att vilja ha mig,
att aldrig någonsin glömma mig, utan att du ska minnas mig förevight.

..

Denna dikt fick jag av min Min älskade pojkvän innan vi vart tillsammans.

Hoppas att han känner likadant nu.

http://mediadrev.blogg.se/

Dagen efter

Igår kväll var det första gången jag gick på krogen och jag kan meddela att jag hade en helt lyckad kväll: Vänner, dans och gratis alkohol, kan det bli bättre? Dock så slutade det roliga när vi gick ut från krogen och jag och Kim vart uppraggade tre gånger på vägen hem av slemmiga typer och som om inte det skulle vara nog vart vi förföljda av två äckel! Vi råkade inte utför något och det är väl skönt det. Sov inge bra alls i natt och vet inte om det berodde på alkoholen men jag drömde helt sjuka saker.

..

Vaknade med huvudvärk och hade brist på sömn, sov fyra timmar i natt och vaknade av att lädersoffan som jag slaggade på var smällhet. Det hjälper ju inte precis mig när jag var lite små bakis. Nacken har jag sträckt också så hela dagen har jag knappt rört på huvudet. När jag satt på bussen hem vid tjugo över tio tänkte jag att det skulle bli skönt att komma hem och bara lägga sig på soffan och sova ruset av sig som fortfarande fanns i mitt huvud, men nejdå. Släkten har vält in hela dagen och istället för att sova två timmar som jag skulle ha hunnit så ringde jag min pojkvän och pratade med honom istället. Nu har jag fått mera pengar och jag funderar på vad jag ska lägga dom på.. Nej, nu ska jag lägga mig i sängen och låta ögonlocken falla och hoppas på att jag får en kväll utan knasiga drömmar.

..

Stort tack till

Emma, Emelie, Linn, Kimberly, Sandra, Hanna, Hanna och Jim

som gjorde min kväll super.

...

Trots juckande från okända killar, flörtande slemproppar och förföljande äckel!

28 augusti 2008

Först och främst: GRATTIS EMMA PÅ 17 årsdagen!
...

Praktik idag som det har vart varje dag annars i veckan. Packat upp varor, gett djuren mat och vatten, stått i kassan, gjort rent akvarier och satt ut nya fiskar. Idag har vi säkert fått över hundra fiskar och sedan 4 små söta marsvin. Fick sluta vid 4 som alla andra dagar för att byta en ring jag fick av mamma igår så att den ska passa mitt smala finger. Sedan min födelsedag så har jag och mamma verkligen klickat till och vi pratar om vad som helst. Allt som jag liksom egentligen borde vara tyst om bara kommer ut och det känns bra. När jag kom hem så fortsatte jag min jakt på biljetter ner till Landskrona och det är bestämt att jag kommer åka ner och jag kan säga att mitt hjärta känns mycket lättare. Det blir bara 5-6 dagar men jag vet att dom dagarna kommer jag bara att suga i mig av vad Pontus ger mig.

...

I helgen är Pontus förlorad till datanördarnas värld med LAN från i kväll till söndag. Jag kan ju försöka leva iallafall men han har lovat att ringa så jag tror på hans ord, han har alltid hållt dom förut så jag känner att jag inte borde tvivla på honom.

...

Imorgon blir det första krogrundan och jag är ganska så pepp men dock inte på dagen efter då jag ska upp tidigt för att sedan umgås med släkten som ska gratta mig. Det är inte släkten jag har emot utan att jag med ganska stor risk kommer vara bakis.

...

Jag är en tänkare och jag fick reda på att min mor är likadan, det ligger väl i släkten. Dessvärre kan jag inte riktigt kontrollera mina tankar när det går överstyr men det kanske kommer att funka någon gång.

..

Saker jag kommit fram till:

..

- Att tvätta trasiga täckskivor i glas slutar bara med att du får ett cutt i fingret som sedan svider.

- Under årets gång så har hela tiden marken försvunnit under fötterna på mig. Och nu försöker jag åter igen att få fotfäste.

Nybliven 18 åring

Och NEJ, det känns inte ett dugg annorlunda förutom att jag har blivit rik på smycken och inom en snart framtid kommer jag ha över 10 000 kronor till mitt förfogande. Dagen har egentligen vart som vilken annan dag som helst förutom att jag fått en mängd sms och samtal där det stått eller nämts grattis på födelsedagen. Ibland förståd jag faktiskt knappt vem det var som fyllde år tills jag insåg att det faktiskt var mig själv. Praktiken flöt på och även där fick jag gratulationer från kunderna.

..

Nu är jag faktiskt riktigt duktig på kassan och nu ska jag bara memorera alla priser i huvudet. Det ända negativa är att man måste räkna huvudräkning när man ska ge tillbaka växel.. och ja, jag är med säkerhet sämst på huvudräkning eller matte överhuvudtaget. Men det är ju tur att en människa uppfann miniräknaren, prisa vare han/hon! Kanske borde lägga mig i soffan bredvid min mor och prata, min pojkvän var för trött för att orka prata mer än till tio.

...

Men jag älskar honom ändå.

Livet är inte som Carries

Just nu skulle jag vilja vara som Carrie i sex and the city, bara kunna skriva vad som helst och få det att låta djupt och intressant. Men det är väl kanske bara att inse att jag lever inte i New York, jag har inget jobb, jag har inte tusentals skor och jag har framför allt inte lockigt hår. Sedan har jag ingen mr big eller jag har en kärlek men han är inte som han. Visst så har jag och Emelie diskuterat om vilka vi var mest lika i serien och jag blev Samantha, tydligen för min stora sexualldrift och Emelie vart Charlotte.

..

När jag pratade med Pontus när jag kom hem från praktiken så läste jag från en tidning om hur man formas av sina syskon. Pontus är ju då minska barnet i sin familj och faktiskt allt stämde på honom speciellt hur han charmar andra till att skratta och ja, det var en av anledningarna att jag föll rakt i backen för honom. Jag som är älst det som stod det stämde knappt alls, jag ska vara ett mellanbarn om det ska stämma och det är ju sant, jag ska ju egentligen inte vara äldsta barnet. För det första skulle jag haft en storesyster/storebror och för det andra jag skulle haft en tvilling.

Måste man gå utanför dörren?

Söndag och jag har inte någon lust alls att klä på mig eller göra något överhuvudtaget! Eller, jag ska promenera med Fine när hon kommer hem till Hallstavik men thats it. Kommer väl få hoppa i duschen innan jag ska ut så att man ser lite okej ut när man ska vara utanför dörren. Imorgon är det dags för praktiken och det känns lite små nervöst men det kommer nog gå bra hoppas jag.

Förhoppningsvis som jag egentligen inte borde hoppas på är att min pojkvän hör av sig mitt på dagen, men det är nog för mycket att begära eftersom han har någon förmåga att bara höra av sig efter sex tiden. Men man kan väl alltid hoppas på en liten förändring?

Avgiftning

Min kropp är ganska sliten från gårdagen då det vankades fest ute på barnens ö hos Staffan. Det är inte alkoholen som spelar den största rollen i detta drama utan det är min sömn som saknas. Först eftersom det har vart två skoldagar och jag är verkligen inte van vid att gå upp klockan 5 och sedan har jag inte sovit bra och inte somnat i tid. Ikväll hoppas jag på att John blund kommer till mig i tid ikväll! Idag har jag umgåtts med Emelie nu på eftermiddagen och vi drog till en kräftskiva men kan ju meddela att vi lämnade denna väldigt tidigt, var inte värt våran tid att slösa den där.

...

För någon dag sedan gick jag hem från bussen och hamnade i något typ av djupt tänkande. På något sätt kom jag fram till att jag är inne i en avgiftningsfas, jag tar inga droger eller något sånt utan min kropp och huvud vänjer sig sakta vid att inte ha älsklingen runt mig. Första dagarna är jobbiga men det blir lättare. Saknaden finns där varje dag men den gör inte lika ont, utan den liksom är mer som en härlig känsla inget som gör ont.

..

Nej, nu ska jag kasta av mig kläderna och sätta på mig en stooor sovtröja och krypa ner under täcket och hoppas dels att jag kommer somna men också att när jag somnat att jag får drömma den där härliga drömmen då Pontus ligger bakom mig, snusar i mitt hår och kysser mig i nacken och viskar ljuva ord i mitt öra.

Sometimes I stare at you while you are sleeping.

I listen to your breathing,

amazed how I somehow managed to sweep you off your feet.

Första dagen har sitt slut

Vaknade imorse av ett pipande ljud som jag inte hört på över två månader, förvirrad vaknade jag till och undrade varför klockan helt plötsligt vaknat till liv och jag insåg att idag var det tillbaka till gamla mönster, skolan har börjat. Klev upp och var både trött och pigg på samma gång men jag gick iallafall mot bussen och märkte att dom har ändrat tider, det är ganska bra måste jag säga eftersom det går flera bussar på lite bättre tider. Träffade gamla busskompanjoner på bussen som jag pratade med ända tills dess jag klev av vid min skolan där jag ska spendera ett år och sedan.. frihet? Var kul att träffa klasskompisarna och jag fick ett varmare bemötande än vad jag hade räknat med. Sedan har dagen bara flytit på med information från lärare, prat med tjejorna och fått veta vad jag har för rester. Några från klassen ska ta med mig ut på krogen nästa fredag för att fira att jag kommer att ha fyllt 18 år plus att det var ju faktiskt en bra ursäkt för att partaja! Nu kommer det bara att vara en dag till i skolan och sedan börjar min 3 veckor långa praktik på Norrtälje zoo.

...

Just nu känner jag bara mest för att slänga mig framför tven och bara lata mig med telefonen mot örat och höra min skånskapojke som pratar med mig.

..

Det blir lite lättare för var dag

Skrik utan innehåll

Ni vet hur det känns att åka en karusell för länge? Allt snurrar och man får som ett tryck precis vid magen. Så känns det just nu. Tankar snurrar i huvudet och jag får ingen riktig ordning på dom. Jag känner ett tryck vid magen som gör att jag mår lite smått illa. Det finns många anledningar till att jag mår såhär och jag vet vad som utlöste det idag, det var kommentaren jag yttrade till min far. Trots att jag vet att jag sa precis vad jag känner så är jag rädd för att han vart sårad. Det ända jag begärde var att han ska prioritera sina barn mer.. det gör han men jag undrar ibland vad han känner. Jag vet att hans barndom inte var lätt.. men han har tre flickor som vill ha sin pappa och umgås med.

..

Ibland känns det som om jag begär för mycket av folk i min omgivning

..

Dum som jag är så sitter jag och lyssnar på musik som gör mitt sinne mörkt och allt jobbigt bubblar upp ur mig. Jag skulle ju börja tänka posetivit! Posetivit, kan det vara så svårt att se bra saker i ens liv? Egentligen inte, jag har en massa bra saker i mitt liv. Visst planerna går inte som jag tänkt mig MEN jag kommer inte ge upp.

..

..jag älskar dig för mycket.

Jag hatar det här.

Jag hatar känslorna jag har inom mig just nu.

Jag känner mig enbart patetiskt och ologiskt.

Sårbar, krävande, barnslig och överanalyserande.

...

När ska jag lära mig att lita på att allt är bra, att jag är älskad och inte behöver höra det varje dag för att tro det? Jag är väl mer ärrad än vad jag trodde att jag var. Jag är svagare än vad jag vill och jag förstör som vanligt för mig själv. Men jag är så rädd, rädd för att få mitt hjärta sönder stampat.